Den 1 juli 2026 trädde den nya lagen om psykiskt våld i kraft. Lagen är tillämplig oavsett var brottet sker, dvs. även på arbetsplatser. Förändrar den nya lagen arbetsgivares ansvar att utreda och agera vid upplevda kränkningar? Här är vår analys av detta.
I brottsbalkens 4 kap. 7 b § står:
”Den som upprepat utsätter en annan person för kränkningar i form av beskyllning, nedsättande uttalande, förödmjukande beteende, otillbörligt hot, otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning, döms, om kränkningarna sammantagna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, för psykiskt våld till fängelse i högst fyra år. För psykiskt våld döms också den som utsätter en annan person för otillbörlig övervakning som är varaktig, om gärningen varit ägnad att allvarligt skada personens självkänsla.”
Definitionen av psykiskt våld i lagtexten ovan skulle kunna inbegripa särskilt svåra fall av kränkningar på en arbetsplats. Arbetsgivare har sedan tidigare haft en skyldighet att förebygga, utreda och sätta stopp för kränkande särbehandling (enligt arbetsmiljöföreskriften 2023:2) och för trakasserier (enligt diskrimineringslagen).
Brott enligt brottsbalken utreds av polisen medan arbetsgivare ska utreda upplevelser av kränkande särbehandling och trakasserier. Den nya lagen innebär alltså inte att arbetsgivare ska göra en brottsutredning – det är fortsatt polisens uppdrag. Däremot ska man liksom tidigare utreda de upplevda kränkningarna enligt kraven i AFS 2023:2 och/eller diskrimineringslagen.
Arbetsgivares skyldigheter vid psykiskt våld kan jämföras med skyldigheterna vid andra brottsrubriceringar som t.ex. sexuellt ofredande:
En medarbetare har polisanmält sin kollega för sexuellt ofredande pga. hur kollegan agerat på arbetsplatsen. Polisen utreder då brottet sexuellt ofredande, eventuellt med rättegång och dom som följd. Arbetsgivaren är skyldig att utreda om händelsen kan utgöra sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen, och kan vid behov vidta bl.a. arbetsrättsliga åtgärder.
Samma ansvarsfördelning gäller vid upplevt psykiskt våld.
Som chef kan man också upplysa sin medarbetare om möjligheten att göra en polisanmälan om det handlar om så grova kränkningar att det skulle kunna utgöra psykiskt våld.
Avslutningsvis: Om psykiskt våld har förekommit på arbetsplatsen finns det anledning att se över det förebyggande arbetsmiljöarbetet och bedöma om det behöver stärkas. Förutom kravet på att utreda och sätta stopp för kränkningar vill vi påminna om vikten av att arbeta förebyggande mot sådana problem.
